¨

Jag gjorde något jag länge velat göra idag också, något modigt för mig, jag berättade (väldigt lite) om hur jag kände för mamma.. Alltså när hon och pappa är tillsammans för länge så glömmer jag bort att dom har separerat och sedan när nån av dom ska hem så påmins jag om det och då känns det som när dom separerade igen. Det kanske låter lame, att det gått 7 månader sedan dom separerade och jag kan fortfarande inte se dom tillsammans.. Jag börjar gråta så fort jag tänker på det, pratar om det eller får den där känslan, jag sitter tillochmed och gråter nu bara för att jag skriver om det. Men jag antar att det kanske kan vara för att jag inte pratat om det med någon, jag bara fantiserar i huvet om hur skönt det skulle vara att prata med mamma eller pappa om det och bara få ut det, men jag kan inte. Jag vill inte göra dom ledsna. Därför är det lite skönt med en blogg, jag kan skriva vad jag vill här.. Eller lite av det iallafall.. Okej, åh gud haha hur kom jag in på det här? Nej nu ska jag kolla på How I Met Your Mother! Godnatt!